Kommentarer - 0 st. | Kategori - c.HEPATIT A,B,C | Daterat - 2011-10-17 » 12:32:14
Med dagens behandling finns goda möjligheter att bota hepatit C.
De läkemedel som används är ett immunstimulerande medel.
Tillsammans med ett virushämmande medel.
Behandlas alltid hepatit C?
Nej, sjukdomen behöver inte alltid behandlas.
Många faktorer vägs in i beslutet om behandling.
Några exempel på detta är:
Eventuell förekomst av andra sjukdomar.
Graden av leverskada, ålder och livssituation.
Syftet med behandling av hepatit C är att läka ut infektionen.
Och att på så sätt förhindra att:
Leverskada uppstår eller förvärras.
Hur behandlas hepatit C?
Hepatit C behandlas med två typer av läkemedel i kombination:
Ett immunstimulerande medel och ett virushämmande medel.
Det immunstimulerande medlet är ett äggviteämne.
Som ges som en injektion en gång i veckan.
I början av behandlingen får man lära sig att:
Injicera läkemedlet själv hemma.
Det virushämmande medlet ges i form av kapslar.
Eller tabletter som tas varje dag morgon och kväll.
Under behandlingen har man regelbunden kontakt.
Med sin sjuksköterska och läkare.
Behandlingstiden varierar beroende på genotyp och virusmängd.
Genotyp 2 och 3 svarar bäst på behandling.
Och behandlingen pågår vanligen mellan 12 och 24 veckor.
För genotyp 1 och 4 - som svarar sämre på behandling.
Varierar behandlingstiden mellan 24 och 48 veckor.
Under behandlingen mäts vid olika tidpunkter mängden kvarvarande virus i blodet.
Ju tidigare i behandlingen man blir virusfri.
Desto större är chansen att läka ut sin infektion.
I de fall virusmängden inte minskar tillräckligt mycket väljer man ofta att:
Avbryta behandlingen i förtid.
Eftersom man vet att sannolikheten att:
Infektionen läker ut då är mycket liten.
Sannolikheten att infektionen läker ut är:
Ungefär 80-90% vid genotyp 2 och 3 och 40-50% vid genotyp 1 och 4.
Med utläkt infektion menas att man vid blodprovskontroll 24 veckor.
Efter avslutad behandling är fortsatt virusfri.
Vilka biverkningar kan man få?
Hur man mår under behandlingen är mycket individuellt.
De flesta får influensaliknande biverkningar i form av feber.
Huvudvärk, muskelvärk och frossa.
Dessa biverkningar brukar vara mest uttalade i början av behandlingen.
Och brukar komma strax efter injeceringen av det immunstimulerande medlet.
Andra vanliga biverkningar är fysisk och psykisk trötthet.
Hudutslag, håravfall, minskad aptit och viktnedgång.
Behandlingen ger ofta biverkningar.
I form av brist på röda och vita blodkroppar.
Vilket gör att man måste lämna blodprover regelbundet.
Under hela behandlingen.
De virushämmande kapslarna eller tabletterna är:
Gravt fosterskadande.
Och man får inte bli gravid under behandlingen.
Eller upp till sju månader efter avslutad behandling.
Detta gäller även för man till kvinnlig partner som planerar att bli gravid.
Innan behandlingen påbörjas görs en noggrann genomgång av de olika biverkningar.
Som kan uppkomma och vad man kan göra för att lindra dessa.
Vad händer efter behandlingen?
För att säkert veta att infektionen är utläkt måste man avvakta 24 veckor.
Från det att behandlingen är avslutad.
Det betyder att man måste fortsätta betrakta sig som smittsam.
Tills dess uppföljningen är avslutad.
Detta beror på att infektionen ibland trots allt finns kvar i kroppen.
Även om man under behandlingen inte kunde påvisa någon förekomst av virus i blodet.
Detta tillstånd, som kallas "relaps".
Inträffar oftast några veckor efter det att medicineringen avslutats.
Om virus inte kan uppmätas i blodet när 24 veckor förflutit från behandlingens avslutande.
Är infektionen utläkt och man är inte längre smittsam.
I vissa fall kan fortsatta kontroller behövas trots att infektionen är:
Utläkt om utredningen av sjukdomen visade tecken till allvarlig leverskada.
Om virusinfektionen inte läker ut av behandlingen.
Fortsätter man att kontrolleras hos sin läkare.
Ibland överväger man ett nytt behandlingsförsök.
Ibland väljer man att avvakta till dess nyare.
Och mer effektiva läkemedel finns att tillgå.
