Men det är heptatit C-projektet som gjort bolaget känt, särskilt i forskarvärlden.

Marknaden för behandling av hepatit C står dessutom inför ett paradigmskifte. I slutet av april rekommenderade en rådgivande kommitté inom det amerikanska läkemedelsverket FDA enhälligt de två första läkemedlen i en ny generation för godkännande. Processen i Europa löper parallellt och en lansering är planerad att ske under hösten. Det är boceprevir, som ska marknadsföras under namnet Victrelis, från Merck och telaprevir från Vertex och Johnson & Johnson, som har vunnit den långa och extremt hårda kampen. Att komma först med en ny behandling är viktigt och ger många fördelar.

DE TVÅ NYA LÄKEMEDLEN innebär att behandlingen av hepatit C får ett ordentligt lyft. Nu kommer mellan 60 och 70 procent av patienterna med den vanligaste men också den mest svårbehandlade formen, genotyp 1, att kunna botas. Det kan jämföras med 45 procent av de som i dag får en kombination av pegylerat interferon och ribavarin, vilket har varit standarbehandling under en lång tid.

När den årliga leverkongressen, EASL, gick av stapeln i Berlin för några månader sedan var det uppenbart att det pågår ett krig därute om denna lukrativa marknad. Förutom boceprevir och telaprevir finns ett 50-tal produkter under utveckling. Projekt kommer och går och i år var det en och annan som höjde på ögonbrynen när amerikanska Pharmasset presenterade sina studieresultat som visade att nästan samtliga patienter blev virusfria. Visserligen en studie i tidig fas med ett fåtal patienter och de mest lättbehandlade, men ändå.

De två första läkemedlen i den nya generationen ser i dag ut att ha drygt två år på sig på marknaden innan de får konkurrens av Medivirs substans TMC-435, som för närvarande är den enda substansen i fas III.

SJÄLVKLART FINNS EN ORO för att många av de patienter som är obehandlade, samt de som inte svarat på tidigare behandlingar, kommer att vara behandlade när väl TMC-435 kommer till marknaden. Men läkarna, som helt enkelt inte kommer att ha kapacitet att behandla många fler patienter än i dag, lär bli en trång sektor de närmaste åren.

Det kommer också att ta tid innan läkarna vet hur de ska hantera de nya läkemedlen som blir ett komplement till den befintliga standardbehandlingen med pegylerat interferon och ribavarin. Men det är mot denna nya trippelkombination som Medivirs substans TMC-435 kommer att konkurrera. För en tid sedan fanns förhoppningar om att interferon och/eller ribavarin skulle kunna plockas bort ur behandlingen, men det var svårare än väntat och ligger nu troligen en bra bit in i framtiden.

Medivirs TMC-435, som nu har gått in i den sista fasen av klinisk utveckling, ser fortfarande ut att ha en av de bästa profilerna.

DATA FRÅN FAS IIB-STUDIER visade att 83 procent av tidigare obehandlade patienter var virusfria efter 24 veckor och i gruppen av patienter som återfallit eller inte svarat på den tidigare standardbehandlingen var andelen virusfria efter samma period snarlik. Nya data kommer i sommar då 48 veckors uppföljning av den senare mer svårbehandlade gruppen presenteras. Om den höga andelen virusfria patienter består är det banbrytande.

Med nya godkända läkemedel som förbättrat behandlingen av hepatit C avsevärt kommer myndigheterna, liksom läkarna, att vara mer svårflörtade. Det är troligen den utmärkta biverkningsprofilen hos TMC-435 som kommer att fälla avgörandet. I dag är den upp till året långa behandlingen en tuff resa med influensaliknande symtom, klåda och blodbrist som följd. Data från fas II visar att TMC-435 endast gav upphov till trötthet och huvudvärk och bara i samma utsträckning som placebo.

TMC-435 SER OCKSÅ ut att förbättra effekten ytterligare ett snäpp, särskilt för de mest svårbehandlade patienterna, det vill säga de som inte svarat alls eller bara i begränsad omfattning på tidigare behandling. Något som sommarens data förhoppningsvis kommer att ge tydliga bevis på.

Andra konkurrensfördelar med TMC-435 är att den inte behöver doseras lika ofta samt under en kortare period. Men TMC-435 har en brist. Den fungerar sämre på patienter som har genotyp 3, vilka enligt Ola Weiland, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetsjukhuset Huddinge, utgör cirka 25 procent av patienterna i Sverige. I dag är det enligt Ola Weiland endast en proteashämmare, samma typ av substans som TMC-435, som ser ut att bita på dessa patienter. Det kommer från Merck.

VILKEN SUBSTANS SOM kommer att nå marknaden efter TMC-435 är svårt att veta. Även om ingen annan är i fas III just nu finns det kandidater som hyfsat snart kan vara där, närmast ligger tyska Boehringer Ingelheim.

Nästa steg i förbättringen av behandlingen av hepatit C är att lägga till en så kallad polymerashämmare till den nya trippelkombinationen. Medivir har också en polymerashämmare som nyligen gick in i klinisk utveckling. Däremot har Medivir inte genomfört några kombinationsstudier med sina två substanser, vilket en hel del andra aktörer gjort. Men planerna finns.

Medivirs samarbetspartner Tibotec (Johnson & Johnson) startade i februari tre fas III-studier med TMC-435 på totalt 1 125 patienter. Två av studierna kommer att fokusera på tidigare obehandlade patienter medan den tredje riktas mot patienter som fått återfall. Alla patienter är genotyp 1. Studierna kommer att genomföras i USA och Europa. Därutöver genomförs fas III-studier i Japan. Rekryteringen rullar på i snabb takt, särskilt i Japan.

MEDIVIRS KASSA ÄR VÄLFYLLD efter att bolaget genomförde två nyemissioner under fjolåret.

Vid årsskiftet uppgick kassan till 650 miljoner kronor och den beräknade kontantdelen i förvärvet av Biophausia uppgår till 190 miljoner kronor. Att ytterligare emissionsbehov kommer att uppstå innan bolaget är självförsörjande är inte uteslutet.

Kostnaderna i år är beräknade till mellan 200 och 250 miljoner kronor.

Orsaken att de ligger lite högre i år än i fjol är att substansen cathepsin K, med behandlingsalternativen artros, benmetastaser och benskörhet, ska in i klinisk utveckling och i projektet cathepsin S, mot smärta, ska en läkemedelskandidat väljas ut. Båda dessa projekt är tänkta att licensieras ut tidigt, särskilt cathepsin S.

TROTS ATT KONKURRENSEN om marknaden för hepatit C är extremt tuff ser TMC-435 fortfarande mycket spännande ut och som nummer tre kan den med sin profil ta en rejäl bit av marknaden. Beroende på sommarens data och självklart resultaten från de pågående fas III-studierna väntas TMC-435 sälja för mellan 2 och 4 miljarder dollar per år när den står på topp. I kronor blir det 12–24 miljarder kronor. Med en royalty på cirka 10 procent väntas det inbringa mellan 1,2 och 2,4 miljarder kronor per år till Medivir.

Utöver detta har Medivir marknadsrättigheterna till TMC-435 i Norden vilket kan inbringa ytterligare mellan 150 och 300 miljoner i årliga intäkter.

Om TMC-435 är så bra som den verkar kan den försäljningen bli relativt uthållig. Mot denna bakgrund känns bolagets nuvarande värdering på strax under 4 miljarder kronor inte så skrämmande.

TROTS ATT AKTIEN GÅTT upp drygt 145 procent sedan vår senaste köprekommendation i augusti 2009 anser vi fortfarande att den är köpvärd.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Fler ben med Biophausia


Medivir börjar bli mer än bara ett lovande hepatit C-projekt. Bolagets produkt mot munsår Xerclear är redan lanserad i Sverige och Finland men försäljningen har hittills varit mycket begränsad. Med Meda som partner i USA och Glaxosmithkline i Europa kommer försäljningen att ta fart under året. Marknaden är värd cirka 200 miljoner dollar i USA och något mer i Europa. Medivir får 15 procent i royalty i USA och 10 i Europa.

Förra månaden lade Medivir ett bud på det börsnoterade specialty pharma-bolaget Biophausia. Genom förvärvet gör Medivir sig redo för framtida lanseringar och skaffar sig ett bra kassaflöde under tiden. Biophausia som tidigare brottades med lönsamhetsproblem verkar nu efter en mängd åtgärder under ledning av Maris Hartmanis vara på rätt väg. Bolaget har avyttrat de receptfria läkemedlen och verksamheterna utanför Norden. Det första kvartalet i år visar en bra omsättningstillväxt och ett ebitda-resultat som steg från 10 miljoner kronor till 31 miljoner kronor.

Förvärvet betalas genom en kombination av kontanter och aktier. Köpeskillingen uppgår till cirka 565 miljoner kronor, motsvarande 1 gånger omsättningen eller 8,6 gånger rörelseresultatet.

Endemisk gulsot

Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien. Årligen rapporteras 100-150 fall, under senare år har upptill 50% varit inhemskt smittade.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Hepatit A orsakas av ett virus som tillhör gruppen enterovirus och som kan orsaka inflammation i levern, varvid patienten kan bli gul i huden (gulsot). Hepatit A-virus överlever länge i vatten och kan anrikas i t.ex. ostron och musslor. Hepatit A-virus utsöndras med avföringen och kan därigenom spridas via mat eller vatten som förorenats med avloppsvatten. Smittan kan spridas direkt från person till person vid mycket nära kontakt inom t.ex. samma hushåll, på daghem, men smittan kan också spridas sexuellt. Barn under förskoleåldern blir sällan sjuka trots att de smittats. De kan ändå utsöndra virus och utgöra en betydande smittrisk för sin omgivning. Man är smittsam under senare delen av inkubationstiden (7–10 dygn före sjukdomsdebuten) samt c:a en vecka efter det att symtomen uppträtt, totalt 3–4 veckor. Sjukdomen blir aldrig kronisk.

Inkubationstiden är 2–6 veckor, i medeltal 4 veckor.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Hepatit A-virus orsakar en inflammation i levern. Sjukdomen karakteriseras av feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i huden. Mörk, portvinsfärgad urin och ljus, kittfärgad avföring kan förekomma. Det är inte alla som blir gula, men de flesta är ofta besvärade av trötthet och kan ha dålig matlust under veckor till månader. Hepatit A läker normalt utan bestående men. Dödligheten är låg, väl under 1%. Sjukdomen ger en livslång immunitet. Någon specifik behandling finns ej. Diagnosen ställs i regel kliniskt men verifieras genom att antikroppar mot virus påvisas i patientens blod.

Allmänt förebyggande åtgärder

Betydelsen av en god dricksvattenhygien kan inte nog understrykas vid resor till områden/länder med sämre hygienisk standard. I förebyggande syfte kan man vaccinera sig eller få gammaglobulin. Vaccin rekommenderas i första hand. Efter 2 doser beräknas skyddseffekten till minst 20 år. Gammaglobulin ger en kortvarig skyddseffekt, som längst 4–5 månader.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Hepatit A klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Misstänkta inhemska vatten- eller livsmedelsburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Hepatit A är en smittspårningspliktig sjukdom. När det uppträder inhemska fall gäller det att snarast finna och undanröja en eventuell smittkälla. I samtliga fall, alltså även när en person smittats utomlands, kan åtgärder behöva vidtas för att förhindra fortsatt smittspridning. Handhygienen, inte minst vid toalettbesök samt vid all mathantering, är A och O när det gäller att komma till rätta med fortsatt smittspridning

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuellt. Smittämnet är globalt mycket spritt, i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20% av befolkningen smittad, och även smittsam gentemot sin omgivning.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Om Hepatit C

Hepatit C är ett virus som orsakar inflammation i levern, vilket så småningom kan leda till ärrbildning i levern. Detta kan i sin tur på sikt leda till en försämring av leverns funktion. De flesta märker inte av att de blivit smittade med hepatit C eftersom sjukdomen ofta ger inga eller mycket vaga symptom. Med dagens behandling finns goda möjligheter att bota hepatit C.

Vad är hepatit C?

Ordet hepatit betyder inflammation i levern. Hepatit kan orsakas av flera olika saker, till exempel alkohol, läkemedel och virus. Bland virushepatiterna är hepatit A, B och C mest kända. Hepatit C är ett blodburet virus som angriper levern och leder till inflammation. Viruset har funnits länge men upptäcktes först 1989. Problemet med hepatit C är att infektionen oftast inte läker ut av sig självt. Har man varit smittad längre än sex månader läker infektionen inte ut utan behandling och tillståndet kallas då kronisk hepatit C- infektion. Man känner till sex olika varianter - så kallade genotyper - av hepatit C. Vilken genotyp man är infekterad med har ingen betydelse för vilken grad av leverskada man eventuellt får av infektionen. Däremot är genotypen av betydelse för chansen till utläkning i samband med behandling, eftersom de olika genotyperna svarar olika bra på de läkemedel som används idag. I Sverige är genotyp 1, 2 och 3 vanligast, och ungefär hälften av alla smittade i Sverige har genotyp 1.

Hur vanlig är sjukdomen?

Man räknar med att ungefär 170 miljoner människor i världen är smittade med hepatit C. I Sverige känner man till ungefär 40 000 smittade personer. Eftersom infektionen oftast inte ger några symtom som gör att man söker sjukvård finns ett stort mörkertal.

Hur smittar hepatit C?

Hepatit C är ett blodburet virus. En vanlig smittväg utgörs av tidigare eller pågående intravenöst missbruk. Personer som fick blodtransfusion före 1992 kan också vara i riskzonen. 1992 infördes kontroll av alla blodgivare avseende hepatit. Har man fått blodtransfusion efter detta år behöver man inte vara orolig. Risken för sexuell smitta vid hepatit C är liten men man bör alltid skydda sin partner genom att använda kondom i samband med tillfälliga sexuella kontakter. För en gravid kvinna med hepatit C finns en liten risk att hon smittar sitt barn i samband med graviditet och förlossning. Amning innebär ingen risk för smitta. Andra smittvägar utgörs av tatuering och piercing. Det är viktigt att påpeka att hepatit C inte smittar genom vanliga sociala kontakter människor emellan. Hepatit C lyder under smittskyddslagen, och du får mer information om detta av din läkare och sjuksköterska samt genom det så kallade smittskyddsbladet.

Vad händer i kroppen?

En följd av inflammation i levern är utvecklandet av ärr, så kallad fibros, som så småningom kan leda till skrumplever (cirros). Har skrumplever uppstått finns en risk att leverns funktion börjar svikta. Man vet också att en ökad risk för levercancer föreligger hos personer med hepatit C-orsakad skrumplever. Sjukdomen har dock ett mycket långsamt förlopp och de flesta personer med hepatit C får inte allvarliga leverskador. Risken för att utveckla en allvarlig leverskada minskar om man undviker eller helt avhåller sig från alkohol

Vilka symtom kan man få?

De flesta som smittas med hepatit C får inga symtom alls, vilket gör att infektionen för många passerar obemärkt. En del personer besväras av trötthet och ledvärk. Efter att ha blivit smittad med hepatit C vet man att ungefär var femte person läker ut infektionen spontant utan behandling. Om infektionen kvarstår ett halvår efter smittotillfället kallar man infektionen kronisk och den läker då inte ut utan behandling.

Hur utreds hepatit C?

Misstanken om hepatit C uppstår vanligen genom att man konstaterat förhöjda levervärden i samband med en blodprovskontroll. I ett första steg brukar ofta ett blodprov avseende så kallade antikroppar mot hepatit C kontrolleras. Förekomst av antikroppar innebär antingen att man tidigare haft hepatit C eller att man har en pågående infektion. För att säkerställa diagnosen tas ytterligare ett blodprov (HCV-RNA) för att påvisa själva viruset. Vid samma tillfälle mäts mängden virus i blodet och vilken virusvariant (genotyp) som finns. Genotyp och virusmängd styr sedan valet av behandling. I samband med vidare utredning av hepatit C kan man behöva genomgå en vävnadsprovtagning från levern, så kallad leverbiopsi. Levervävnaden undersöks i mikroskop, och ger information om graden av leverskada som sedan kan vägleda läkare och patient i beslutet om behandling. Vävnadsprovtagning är inte alltid nödvändigt utan diskuteras utifrån patientens situation. Utredningen brukar också innefatta blodprover för att utesluta samtidig förekomst av annan leversjukdom, som till exempel infektion med hepatit B.