För de flesta verkar den som rökt hasch berusad eller upprymd.

Han har blanka ögon och är fnittrig och flamsig, har svårt att minnas och är allmänt okoncentrerad.

Normala hämmningar försvinner. Han pratar mycket, har konstiga ideer, drömmar och upplevelser.

Efter ett tag blir han tyst, fundersam och sömnig.

Ibland kan haschrökaren uppleva en känsla av tyngdlöshet.

Han pratar långsamt och alla rörelser går i slow motion.

De som röker hasch blir alltid förändrade, det börjar med att de blir irriterade, slöa och tillbakadragna.

Fortsätter missbruket blir de mer och mer inneslutna i sig själva och till slut hamnar de i ett stadium där de struntar i stort sett allt.

De bryr sig inte om att arbeta, hygienen skjuts åt sidan och de blir mer och mer ointresserade av det motsatta könet, och till slut försvinner helt enkelt förmågan att uppleva den sortens känslor.

Den som röker hasch regelbundet under tonåren förblir barnslig och osjälvständig och kan inte fullfölja den normala frigörelseprocessen.

Röken från en marijuanacigarett eller haschpipa innehåller över 400 ämnen.

Det mest aktiva kallas TCH och detta lagras i kroppens fettvävnader och stannar kvar under lång tid.

Det kan ta månader innan kroppen är fri från alla TCH substanser.

Hjärnan är det kroppsorgan som påverkas mest av TCH. I hjärnan finns centrum för minnet, känslorna och instinkterna.

Dessa påverkas av hasch. Även närminnet och koncentrationsförmågan försämras.

Vid regelbunden användning kan man få haschpsykos som är ett tillstånd där man kan få föföljelseupplevelser, stark ångest, oro och hallucitioner, veklighetsuppfattningen blir förvrängd.

Hasch ger inte samma typ av baksmälla som alkohol.

Det beror på att hasch sitter kvar i kroppen upp till en månad efter att man har rökt. Själva haschruset varar bara i en till två timmar.